På andra sidan tunneln, eller mitt i...

Var skall jag börja.
Jag har fört loggbok under detta dygnet, en liten orange bok med många sidor och många sidor blev det. Min samtalspartner, livlina och vän som jag vände mig till även när jag hade tråkigt. Jag fick boken av Jonas, en gammal påbörjad dagbok från 1991.

Små lätta vita flingor dansar ned.

Det är den 13 november.

Kl: 11.00
Går genom slottskogen, vinden biter mig i kinderna. Jag har dunjacka på mig med uppdragen luva, det är bara kinderna som blottas.

Jag är jag
Jag är uteliggare, utevarande
under 21.5 timmar.
Jag är en person som har
ett hem, har barn och
man.

Jag är en person som
har någonstans att ta vägen
som har barn och man som väntar på mig.

Kall kall om fingrarna när jag skriver, och näsan rinner.

Runt 0 grader

11.35
Går in på linnebiblioteket för att värma mig lite. Fastnar vid tidskrifterna, Läste en artikel om Jens Lekman och fastnade för ett citat där ur; "Resan är en dörr genom vilken man går ut ur den kända verkligheten och träder in i en annan outforskad verklighet, som liknar drömmen" (Ondskan 4).
Här sitter jag nu på biblioteket, mitt uppe i en dag som jag inte alls vet vad den kommer att innehålla.
frihetskänslor
Utanförskap
Ser med ögon på vad människor har, vad gör dem lyckliga?

Jag har på mig umderställ, långärmad bomullströja, ett par mjuka tygbyxor, kängor, halsduk, dunjacka, mössa och vantar.

I fickan 140 kr, 40 kr till utställningen "hem och hemlös" på stadsmuseet, 100 kr till mat, toalettbesök, te, telefonsamtal. + 9 kr som jag hittade i fickan.

I väskan har jag ett äpple, sovsäck, liggunderlag, ullsockar, termobyxor, två ulltröjor varav en tunn och en tjock och en regnjacka.

Passar på att göra ett toalettbesök, bytte binda, det behövdes.

12.21
Royal Tai Mat, linnesaluhall.
Linssoppa med extra vitlök, en brödskiva utan smör, en liten tallrik sallad
30 kr.

Soppan är varm och god, värmer min strupe och svullna mage
Det är som att vara ny i min egen hemstad.
Det är mycket folk som skall äta sin lunch. Tre "ungdomar", något yngre än jag, håller en bön innan de börjar äta. Jag stannar upp och deltar, fast bakom dem vid bordet bredvid.

Andaktsfullt äter jag min mat. Till vänster om mig ligger chark disken, korvar, ankbröst, kalkonbröst, strutsfilé och kalvlägg...Ovanför disken hänger djurhuvuden älg, hjort, fågel..

Mening
hur skapar man/jag mening?
hur skapar andra mening?

De har folie i taket

Genom att var ny i ögonblicket
fylls jag av mening.

Om det här varandet, sysselsättningen att inte göra något skulle vara min vardag, hur skulle jag uppleva det då?
Nu bryter jag vanor och finner ett välbefinnande och rikedom.

Får se vad som väntar denna dagen.

Var sover uteliggarna? Är nordstan öppen på natten?
12.56 bryter jag upp från lunchen.

(fortsätter berätta mer imorgon, har en del att sova igen)

Ser tre missbrukare (av antagligen alkohol)sittandes på en parkbänk utanför Hagabion, en pundare går omkring på Järntorget. Det är kallt ute, vart håller alla hus?

arbetande - sysslolös

det snöar

vem är sysslolös?

En man med utlänsk bakrund står och spelar munspel utanför myrornas och hälsomottagningen.

Lönearbete - utan arbete och lön

molnen är, och seglar mörka förbi
jag går över esperatoplatsen

13.30
På statsmuseéts toalett; Jag bajsar.

Utställningen "Hem och hemlöshet" Statsmuseét.
-aldrig få vila
-trött
-hungrig
-var skall jag ta vägen?
-värst är julen
-gabriella (25 år) hemlös i 9 år
-sitta och åka runt i spårvagnar
-jag stank, gick vart jag än skulle, skämdes

Lågtröskelboende -får vara drogpåverkad
men inte öppet ta droger

kollektivboende

missbruk - hemlöshet

Gud - gudstro
Förändring efter bön, värme i hela bröstet, det var då förändringen började

-från lågtröskelboende till eget hyreskontrakt tar många år

-Om man har anmälningar hos kronofogden får man ingen bostad

-vem som hällst kan bli hemlös, men det måste ske något dramatiskt i ens liv.

bostadslös sedan hemlös

åren ute

hemlöshet - inte värdesätta relationer - bostadslöshet

Hemlösa i sverige 17.800 personer
i gbg 2620 personer

Situationer som betraktas som hemlösa i:
1. Hänvisad till akut boende, härbärge, jourboende el. uteliggare
2. Inskriven/intagen -kriminalvård
-behandlingsenhet
-stödboende, socialtjänst landsting, privat vårdgivning, HVB hem
el. SIS institution (?)
3. Hos kompisar

48.600 bostadssökande
8025 lediga bostäder (Boplats Gbg)

Betala med kuponger, rekvisition -socialtjänsten har avtalat med företag.

Hemlöshet är inte samma sak som bostadslös, enligt socialstyrelsen
Om man är hemlös har man dessutom problem som leder till behandlingshem, psykiatrin och sociala myndigheter.

Avsaknad av boende gör att man får problem.

Människor städar bort andra människor (evenemang som VM el. OS)

Som hemlös är man aldrig privat, är i det offentliga rummet hela tiden,
sova, äta, hålla sig ren, hålla sina saker

OFFENTLIG, HELA TIDEN

Det som vanligtvis inte förekommer på en plats oroar, ordning nedsmutsas
individer/grupper stängs ute.

Vad krävs av en människa som faller på knä och sträcker fram händerna mot dem som passerar?

Vad tar man ifrån människor genom att ge?


Hur tar man emot några kronor utan att tappa ansiktet?

Husvagnspool -1 kr
Äger kontrakt men saknar rätten att sälja den vidare (tjäna pengar)för mer än 1 kr.

80-talet ungkarlshotell
90-talet Altbo (kommunens alternativa boende)

900 kr/natt för ett råttbo

Göteborgsstad betalar 1 miljon kronor om dagen på sociala boendelösningar.

15.05
Jag skrev i gästboken om mitt projekt (uteliggare under ett dygn) och att mitt besök på museet var en del i pojektet.
Perspektivbyte, ta förgivet.

15.31
Sitter i nordstan, på trappen vid nedergången till centralstation
Det är julpyntat i nordstan, en latinamerikans man spelar gitarr och sjunger i undergången.

En "känd" för mig tidigare/göteborgsprofil passerar med sin cykel, pratar skäller högt för sig själv medan han går med snabba steg.

Jag får blickar ibland, blickar som hålls kvar längre än annars. Bredvid mig har jag ställt min ryggsäck md liggunderlaget fastspänt. Kan man ta mig för en av många som skall med tåget? min känsla är en annan, känslan av deras blickar. kanske kan de inte placera mig riktigt. Jag är inte påväg någonstans. Jag har ingen riktning, syns det? Just nu är det bara jag so sitter här, det kommer och går folk, de sitter en stund sedan går de vidare, men jag sitter kvar.

Jag ser en faktumförsäljare men annars var är alla hemlösa?

De tittar och slår ned blicken
,jag tittar och slår ned blicken

Kanske skall jag rota i soporna?
Hur skulle det kännas?

alla de människor jag ser gå förbi, har ett hem. men kanske är det någon som inte vet vart de skall ta vägen. Tänker att det borde synas, gå långsamt, gå runt planlöst.

Högt tempo
Påväg

när jag rotar i soporna, tänk om någon jag känner ser mig

det börjar bli mörkare ute drar kallt här, sittandes på marmor trappan, baken börjar bli kall

Cara cara mia, cara cara mia
You are the one for me

Ser en från brännö

15.50
Ingen munsårsalva med mig, känner av läppen.

15.56
Träffar en gammal kursare, hon blev chockad och arg när jag berättade vad jag gjorde. jag visste inte om jag skulle berätta av anledningen att jag skapar en distans i mig själv genom att prata om. Jag provade och hade svårt att hålla mig.

De mörknar mer och mer

Mellan kl 17-19 kommer andreas och fotar mig.

Det tar emot att gå i soptunnan

En man går förbi med sitt barn, han tittar på mig länge, vad tänker han?

16.20
Toalett besök

16.40
Passerar en uteliggare sittandes på sin sovsäck och liggunderlag, kungsgatan utanför HM. Jag hör henne, en medelålders kvinna stöna när jag gick förbi, stöna av köld? Hon gnuggar sina bara händer. Jag kan inte tänka mig att sätta mig ner då kylan skylle ta över.

När jag titta i skyltfönstret tänker ja, å vad fin, jag vet at jag skulle kunna köpa den. Det är en internationell solidaritets butik PACS, om jag var hemlös på riktigt kanske jag hade tänkt, vad fan skall de hjälpa dem som bor långt borta när det finns dem som behöver hjälp här, eller inte. kanske hade jag inte äns sett skyltningen och de vackra sakerna? Livet handlar om helt andra saker? Kanske är det en fördom från min sida att de inte skulle gå och drömma, vad vet jag!!!

Hemlös i 9 år.

Är vid Hagakyrkan, klockan slår fem
Kyrkan är låst

Letar efter mynttelefonkiosk för att ringa och säga god natt till alma, hittade en vid Järntorget, men siffran 8 fungerade inte, så var det med det, mobilen ligger i fickan. Går vidare.

Möter upp andreas, vi fotar mig gåendes med ryggsäck, runt i stan, vi höll oss på långgatorna och i alén.



Spökvålnad, går gata upp, gata ned, utan att egentligen någon lägger märke till än





19.25
Mynttelefon borttagen på Hagabion.
Ringer alma från mobilen.
Innan natten kommer skall jag värma mig och äta, väljer mellan Hagabionskafé eller Sibylla på Järntorget. Väljer Hagabion.
Intalar mig själv att en uteliggare kan också ha god smak.

Är det så bra att gå och äta på ett "hemma" ställe? jag ville besöka en annan värld. Kafet har öppet till kl: 22. Efter det är det dags att hitta någonstans att sova
vågar jag somna?
Är det farligt?, ja menar, rent fysiologiskt, det kanske är för kallt.
Jag har ju barn, alma att ta hand om, oansvarigt att utsätta mig och henne...
Annan oro är om det är säkert/tryggt

Det känns läskigt

Det känns ännu svårare att gå och lägga mig i en trappuppgång
Då är jag mer offentlig

mat i magen igen (kall potatis och tofuröra, sallad och två små brödbitar), varm kopp te, Rooibos apelsin -55kr.

Träffar och ser folk jag känner
fick höra om ett konstprojekt där en kvinna tiggt om pengar i nordstan under en vecka.

att inte göra något är väldigt tråkigt i längden, fort

Det är jag som är uteliggare i 21,5 timmar.
Jag lådsas inte vara någon annan.

Oroar mig för natten
en sak i taget
när jag går ut sedan får jag ta på mig termobyxor och tjocka tröjan.

Varmt och skönt här inne, fick tag i en av sammetsfotöljerna
tar av mig skorna och kryper upp
kinderna blossar

Det börjar dra från golvet och teet har kallnat.

Vad naivt att tro att en uteliggare skulle kunna gå in och äta här!
Rent kulturellt, inte fan skulle en uteliggare kunna sitta här bland alla dessa människor, som har det den personen inte har, de mest basala behov som alla människorna här inne tar för givna. Det finns inte en chans
Identifierar sig med gruppen, det går upp för mig att grupptillhörigheten måste vara enormt viktig (precis som för mig när jag valde hagabionskafe istället för sibylla) i en sådan livssituation. och för mig handlar det om ett dygn, där jag bara besöker en annan värld.
Det är som två olika världrar som pågår bredvid varandra, men som är helt avskilda från varandra. Utan sin grupp/flock sammanhang hur skapar man mening?

Att bryta med den identitet man har och söka sig till en annan, det går upp för mig hur svårt det måste vara. Kopplingen till det nya måste vara stark, även om den andra identiteten är destruktiv, hur skall man kunna byta. Måste ha något att komma till, kämpa för. Barn, familj.

Ute-liggare -utestängda från resten av samhället.
Vi håller lägret, och de är utanför

Min näsa är kall

Vad skall jag göra av det här?
Vill bara att tiden skall gå och att det skall bli morgon.
Längtar bort
Jag tänker på jonas och alma
Jag vet ju att dom finns där och att jag skall träffa dem i morgon.

Perspektiv uteliggare, tappar jag då? Men det är ju jag som sitter här, jag med min livserfarenhet och rädslor

Jag har en hemvist

Pip..sms i fickan, det var jonas han oroade sig för mig.
Vi som hade bestämt att inte höras..
det var ju det där med att ha med sig mobilen.
Jag svarade att jag älskar honom. han förstår att jag lever.

Jag kan inte stanna här, tagit ett steg åt sidan i mitt projekt en trygg hamn, måste ut nu och möta natten och vart jag skall sova.

22.00
Letar plats
vill inte lägga mig i en trappuppgång
tänk om någon kommer
en som bor i huset
-kanske ringer polisen, så hamnar jag där och skall förklara vad jag gör
en annan uteliggare, någons revir, eller bara dela plats
hur skulle det kännas, skulle jag berätta, hur skulle den personens reaktion vara, eller skulle jag spela med, fortsätta,
bli rädd?

Kommer på almas och hennes kompis nikkis gömställe som ligger alldeles vid dagis och vårdcentarlen/ålderdomshemmet, i en rodedendron buskage, längst in.
där satte jag mig en stund och kände på platsen, bestämde mig för att lägga mig där till att börja med.

Prasslande löv under mig och lövtak
har husväggen och en mur, ett hörn i ryggen, det känns tryggt.
Är ganska dåld där







Mellan 22.30-24.17 låg jag utanför vegahemmet/vårdcentralen

somnade
vaknade
låg vaken
lite kallt om fötterna, allt på mig insnätjd i sovsäcken

jag hör någon komma eller är det någon där?
tidilui..tidilui...en väktare -Jag hörde något...och ville kolla...
jag hör honom prata i comradion med någon, på vegahemmet?

Hjärtat slår så hårt så hårt
jag ligger blixt stilla i flera minuter, i huvudet surrar, vad skall jag säga om han komer på mig -tittar mig inne i en buske??
Lugna dig, han är en av de goda eller skall i alla fall representera en.
pulsen går ned

det är tyst

jag hör under denna tid bilar komma, en och en

vad gör de här, en del går in i slottskogen efter de parkerat.

jag som tidigare känt mig ganska trygg här och somnat en stund
Jag vill byta plats eller hitta tillbaka till tryggheten i mig på denna plats
Det är så mycket rörelse

Väktaren såg mig inte fast jag bara var 5-10 meter ifrån honom.

Bestämmer mig
packar ihop
går vidare

Gatan känns otrygg

det kommer en och annan taxi

en och annan bil

jag tänker att det är lätt att plocka mig nu

jag är tjej

Alma

jag är rädd, vänder mig om hela tiden

går in på en av gårdarna för att vara lite mer skyddad

Skall jag gå till majorna, där borde det finnas olåsta trappuppgångar

Fortsättning följer......

Jag har tidigare kännt en vän som bott här,Fjällgatan, de har bytt kod flertalet gånger, känner på porten, första huset efter Oskar fredriks kyrka, det är öppet!!

In i en trappuppgången, ner i källarplan. Hade en tanke att jag skulle lägga mig på översta våningen, för att det skulle vara en så liten chans som möjligt att någon skulle se mig. Vem går ned i källaren en natt eller morgon? Ge mig av tidigt.

Nu ligger jag i källar utrymmet i trappuppgången.

Ljuset verkar aldrig släckas!

Ut i natten, kissa på gården

Jag är så törstig
Äpplet i väskan

06.53
Inte skrivit i natt,
konsenterrat mig på att lyssna in ljud och att var tyst
för spänd

Om jag skulle ha ett stammis ställe...
-skulle jag lära känna husets inneboendes rutiner, när posgubben kommer, när de boende kommer om kvällen och när de ger sig av på morgonen. Spolar på toletten, duchar, spelar musik...redan efter denna natt har jag kunskap som jag inte hade tidigare. Jag känner dem men har aldrig sett dem.

Tankarna om natten...
att vara offentlig,
å, om jag bara hade ett litet kryp in, behöver inte vara stort alls, bara så att jag kan låsa om mig och få vara ifred. Vetenskapen om att ingen kan komma på mig.
Alla har rätt till en bostad ett eget kryp in.
Det är kränkande att ha det så här.

Jag är rädd att någon skall hitta mig, komma på mig
Vem skulle det vara? Vad skulle jag säga?

Detta gör jag en natt
Alla de som gör det, varje natt
natt efter natt, år ut och år in

Jag kan inte föreställa mig vilket helvete det skulle vara.

Tillhörighet

Identifiera sig med de andra uteliggarna, missbrukarna

Jag är så svettig, inte vågat ta av mig.
Ju mer jag tar av mig desto mer utelämnad känner jag mig
Kläderna skyddar mig

07.15
Möter upp Andreas som fota mig på plats.




Nu spolas det i kranar och det är dags för mig att gå hem
Hem och äta fukost och sedan iväg och lämna över tovningen/omdömmen till den andra läraren som skall ta vid.

Olika världar
Världrar som finns paralellt hela tiden
,och jag väljer att se
vad jag vill se.